Fredag och idag åker Thomas och jag upp till Kramfors.
Håller på att packa för fullt,Att komma upp till Kramfors och
Träffa alla hans vänner, känns som att man kommer som den enda objudna gästen:-(
Alla kände ju kärringen= sambon till Thomas,
Och jag vet inte om de skall inspektera och döma mig först, och efteråt godkänna
Eller döma ut mig. Det återstår att se vad framtiden visar och avgör.
Jag är den jag är och kommer att då förbli.
Igår var jag ut och år med mina barn & Thomas.
Önskade att jag kunde bjuda ut dem ofta ofta på mat och mys.
Det gör ont i mig att vara fattig, att aldrig känna att ha råd att köpa eller unna sig lite vardagslyx,
Jag vet inte hur länge till jag ska orka.
Arbete? Ja jag söker och letar, det är inte det lättaste , när man på 1 utannonserad tjänst,
Skall slåss med 500 stycken desperata arbetslösa människor.
Då gäller det att man sticker ut, lite extra.
Thomas och jag har det bra, visst vi har massor av kärlek och roligheter, och att vi har gått igenom
En massa prövningar, när vi blev sambo så snabbt.
Vi har väl allt förutom pengar:-(
Mamma & pappa? Ja vad ska jag skriva? Pappa är otroligt underbar person, men kan verkligen vara jobbig p ga sjukdomen.
.
Lider med dem bägge två, men har en tröst i att
Min bror och jag hjälps åt, och våra underbara barn..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar